for u babe
"Rökning dödar. Och om du dör, mister du en mycket viktig del av ditt liv."
Brooke Shields
På något sätt tyckte jag att det där var klokt, bra citerat Brooke Shields.
Välkommen
Underbara Bulgarien gav mig precis det jag behövde, glädje, värme, uppmärksamhet (Jag vet, man får inte säga att man njuter av uppmärksamhet i Sverige. Men just nu kan dessa regler dra käpprättåthelvete. För uppmärksamhet är den bästa bekräftelsen du kan få. Truth.) Det är konstigt det här med uppskattning. Efter denna underbara vecka uppskattar jag den otroligt mycket! Men just när man upplever något, just den sekunden, dagen, veckan, just den tiden njuter man inte lika mycket. Konstigt det där. Jag ska börja njuta mer. Njuta av nuet
Nu, tack vare denna underbara resa har jag fått en välkänd vän tillbaka. Mr Förkylning står på min tröskel. Jag har inte så mycket val än att bara öppna mina armar och hälsa han välkommen. Men jag är så less, så otroligt less på att känna lukten av förkylning i mina bihålor. Någon fler än jag som gör det? Vaknar en morgon och känner att det är svårt att andas, när du väl försöker kommer den där lukten. Lukten av den där ff (FuckingFörkylning)en.
Men som tur finns min vän Adele som kan lindra min huvudvärk när jag ber henne.
Nu bytte min Spotify och Kiss with a fist började spelas. Jag blir glad av den med.
fint
Jag är så less, så otroligt less. Varför känns det som att livet bara flyger förbi utan att något händer? Jag är less på allt och alla, jag älskar allt och alla. Jag älskar möjligheter, jag hatar val. Tom och villsen, eller.. mer bara villsen. Är det nu en gud ska komma med i bilden? Fylla mig och hitta livet. Finns gud? Jävla gud. Men jag älskar dig också. Jag hoppas du finns, eller jag vet att du finns. Du måste finnas, för jag kommer behöva dig längre fram. Jag känner det. Men nu? Nu måste jag bara ta ett steg i taget.
